Projekt "Mårstens"
Mårsten (dialektalt s, uttalas med ett sch-ljud) är gårdsnamnet på en numera helt obebodd hälsingegård från 1700-talet i byn Vik i Jättendals socken på vägen mot Mellanfjärdens fiskeläge i Nordanstigs kommun.
Gården har en lång historia, nedgången och förfallen påminner den, och många andra gårdar, oss ständigt om hur skört och utsatt vårt kulturarv är.
De gamla gårdarna har ett formspråk som är fyllt av fantasi och kreativitet, fria tolkningssätt och traditioner, utifrån traktens byggnadsmaterial, hantverkare, byggnadsherrar och influenser från "stora världen".
Nu, idag, lever vi mitt i Stora Världen och skall försöka förmedla fantasin, kreativiteten, tolkningsrätten och traditionerna till våra barn och ungdomar på ett sätt som behåller kvalité och påminner om att vi har kulturskatter som vi kanske måste återupptäcka och återuppväcka lite då och då. Så varför inte....resonerade vi..... och gav oss i kast med tankar och idéer.
I just den här miljön, i en gammal gård som nästan har gått "över gränsen" vill vi visa ett samarbete mellan konstnärer och konsthantverkare under temat "Gammal hälsingegård öppnar dörren för nya mönster och nytt formspråk."
Tankarna har varit att hitta ett sätt att utveckla nya formspråk och vägar till inspiration genom att prova ett samarbete mellan konstnärer och konsthantverkare där våra olika kunskapsområden ger oss möjlighet att arbeta i gränslösa möten mellan material och traditioner.
Vi är fyra yrkesverksamma kvinnor som har många års kunnande inom den konst och hantverkstradition som finns i vår bygd, vi har flyttat till, flyttat från, återvänt till, växt upp i och alltmer önskar vi oss möjligheten att få nyskapa, experimentera, prova nya samarbetsmöjligheter i våra enmansarbeten.
Att vara bosatt på landsbygden, skapa utifrån olika personliga förutsättningar såsom ekonomi, material, arbetslokaler och tid kan göra det svårt att hitta och våga nya arbetsformer.
Nu utgår vi från ett i grunden gemensamt intresseområde - gårdar, hus, byggnader, och tolkar, avbildar, bearbetar intryck från olika miljöer för att sedan gå vidare i ett gemensamt "katten-på-råttan-arbete".
Miljöerna kan vara byggnader från olika tidsepoker. Hälsingegårdar får samsas med hus från 40- och 50-talet som också tillhör vårt kulturarv. Miljöer som vi kanske "slutat" titta på för att vi växt upp under just den tiden eller för att vi inte ger oss tid att vara åskådare.
Förhoppningsvis är det här början till ett arbetssätt som vi kan vidareutveckla och diskutera även med andra konstnärer och konsthantverkare som arbetar i andra material såsom trä, sten, metall och inom andra områden som gamla målningstekniker, grafik, digital bild, foto, klädsömnad osv. Inspirationsobjekten i ett eventuellt fortsatt arbete kan mycket väl vara -hus- men lika gärna skogsarbete, gamla/nya industrimiljöer, fönster (hur ser vi ut...) mm. Utställningslokalen kommer i och med detta också att bli en annan. Samarbetet är grunden men olikheterna en tillgång och det finns fortfarande plats kvar att vara individualist.
Kan vi få barn, ungdomar och vuxna att lockas av att ta sig tid att titta och inspireras av sin "invanda" miljö så har vi kommit en bra bit på vägen till att locka till nyfikenhet inför det som vi beskrev inledningsvis och öppnar en möjlighet att gå vidare som vi beskriver avslutningsvis.
Utställarna
/genom Christina Qvick-Engström
|
Foto: Joakim Brolin
|